Den sjunde upplagan av Scanpix kundtidning 7 finns nu ute. Ni kan läsa den nedan.

7 Färger är, precis som tidigare upplagor, producerad i samarbete med magasinet Bon. AD:n Johan Avedal har lett formarbetet och för texterna står Madelaine Levy.

Vill du ha ett fysiskt exemplar av 7 Färger, kontakta gärna Scanpix.

SVT:s Eva Funck har en förmåga att förklara svåra saker på allra enklaste sätt för barn. I senaste ”Evas superkoll” pratar hon om nyheter och en stor del av programmet är inspelat på TT (hon har till och med letat sig in i serverrummet).

”Många av de nyheterna vi får läsa om i tidningar och höra om i radio och tv, de kommer alltså härifrån TT”, berättar Eva och förklarar hela proceduren på ett utomordentligt lättbegripligt sätt.

Hela inslaget hittar ni här på SVT Play – tillgängligt till och med den 4 juni.

Även åtalet mot Anders Behring Breivik upprörde många, men inte riktigt i samma utsträckning som våldsbrotten i Malmö.

– Det är nästan alltid de händelser som ligger närmast, rent geografiskt, som berör mest. Fler är upprörda över dödsskjutningen i södra Sverige men även människor som är bosatta norr om Skåne är påtagligt berörda över händelseutvecklingen i Malmö, säger YouGovs analyschef Stina Morian.

Störst genomslag i medierna under årets första kvartal fick Håkan Juholts avgång, vilken genererade över 4 000 publicerade artiklar. Det var dock långt ifrån den nyhet som gjort störst intryck på svenska folket under perioden. Åtalet mot Anders Behring Breivik har lämnat få svenskar oberörda och toppar den mätningen överlägset.

Agenda Tracker kartlägger vilka händelser som fått mest publicitet i svensk media samt hur svenskar reagerat på dessa. Redovisningen omfattar tidigare kvartals största nyhetshändelser.

Här är listan över de nyhetshändelser som fått störst medieutrymme under årets första kvartal:

1. Håkan Juholt
2. Saudiaffären
3. Nya dödsskjutningar i Malmö
4. Juholt/Löfven
5. Stefan Löfvens tillträde
6. Whitney Houstons död
7. Prinsessan Estelles födelse
8. Syrien-krisen
9. Åtalet mot Breivik
10. Mohammed Merah, Toulouse

Pressmeddelandet från Retriever och YouGov hittar ni här.

Åsa Yngve, tablåsamordnare, TT Spektra
Håkan Arvidsson, systemutvecklare, Scanpix

■ Under 2012 arrangerar TT-Gruppen ett antal personliga medarbetarmöten. Allt dokumenteras, skickas ut via mejl till kollegor och läggs ut här. I slutet av året kommer ett magasin med samtliga möten.

Att mötas av tystnad när allt fungerar perfekt men starka reaktioner när det blir fel är något som Åsa Yngve och Håkan Arvidsson har gemensamt. Hon är tablåsamordnare på TT Spektras tv-redaktion och han är systemutvecklare på Scanpix samt tillhör IT-avdelningen. När vi för samman Åsa och Håkan över en lunch hos Scanpix i Marieberg inser de likheterna i att jobba inom ett område som engagerar men som ibland glöms bort.

Åsa Yngve har jobbat på TT Spektra sedan hösten 2007 och har haft rollen som tablåsamordnare sedan förra sommaren.

Håkan: Du är utbildad journalist alltså?
Åsa:  Ja, jag är även ekonom. Jag jobbade med lite olika saker innan jag hamnade på TT Spektra, och just tv-tablåer visste jag faktiskt knappt ens att någon jobbade med innan jag själv började här.

Håkan: Hur många kanaler har ni koll på?
Åsa: Det är mellan 350 och 370 kanaler som vi jobbar aktivt med – antalet förändras hela tiden. Förenklat är min roll att samordna så att tablåinformationen flödar ut och in i databasen som den ska. Det är ett nära samarbete mellan redigerarna i tablådatabasgruppen, resten av tv-redaktionen och IT-avdelningen för att få det att fungera.

Håkan: Hur fungerar samarbetet med IT-avdelningen?
Åsa: Det går bra, och det har varit en bra utveckling. Det var lite knepigt tidigare och IT visste kanske inte riktigt vem de skulle prata med hos oss, och det är därför jag har det här jobbet. Nu är det förhoppningsvis tydligare hur tv-redaktionen är organiserad, och själv blir jag mer och mer fascinerad över hur databasen är programmerad.
Håkan: Du får komma till IT-avdelningen om du vill lära dig.
Åsa: Ja, det vore spännande.

Åsa: Hur ser en vanlig dag ut på jobbet för dig, Håkan?
Håkan: Jag gör mycket webbprogrammering. Jag jobbar med Scanpix.se och utvecklar nya funktioner. Det är även mycket samarbete med till exempel säljavdelningen som vill ha nya funktioner för sälj. Nyligen lanserade vi en klippkortslösning där man kan köpa till exempel 20 bilder i förväg av Scanpix.

Åsa: Vilka köper det?
Håkan: Tidningar och bokförlag, även reklambyråer. Vi säljer även videomaterial. Vi får in runt 10 000 bilder om dagen i databasen. En del sparas, men vi sparar inte allt. Ibland blir jag fascinerad av att det faktiskt fungerar när man ser hur snårigt det kan vara med en databas som ligger i Norge och bilder som kommer in från hela världen med bland annat olika filtyper.

Åsa: Varför finns databasen i Norge?
Håkan: Scanpix Norge var duktiga på det och det blev en ekonomisk fördel att ha databasen där. Det är en utmaning som vi någon gång måste ta tag i, att göra en egen bilddatabas.

TT Spektras tv-redaktion producerar innehåll som läses av väldigt många och fler än någonsin tar även del av till exempel elektronisk programinformation direkt i tv-apparaternas inbyggda guider. Denna görs också av tv-redaktionen. Ändå upplever Åsa Yngve att inte alla vet vad de sysslar med.

Åsa: Sett till hela TT-Gruppen känns det som att det är en lite bortglömd redaktion. Men inom TT Spektra är den välkänd eftersom tv-redaktionen rent historiskt är en del av kärnverksamheten – och dessutom en viktig inkomstkälla. Men det blir ibland en sammanblandning mellan Scanpix video och TT Spektras tv-redaktion. På tv-redaktionen produceras i stort sett landets alla tv-bilagor och dagliga tv-sidor. Det är också vårt material som läggs ut i de elektroniska programguiderna som var och varannan person har i sin tv.
Håkan: Tyvärr blir man mest påmind när saker inte fungerar. Det är sällan folk kommer och säger “vad bra att det fungerar”.

Åsa: Känns det jobbigt?
Håkan: Vi är inte ett IT-företag utan en bildbyrå och ett nyhetsjournalistik-företag. IT är inte människors stora intresse på företaget. Det är alltid en utmaning, speciellt när man startar upp nya projekt. Samarbete är det viktigaste för att det ska bli lyckat i slutändan. Marknadsavdelningen och sälj brukar ha mycket önskemål. Vi vill ju att det ska finnas en tanke med det vi gör, att det ska öka försäljningen eller kundnyttan.

Åsa: Är det mycket övertid?
Håkan: Vi brukar kunna dela upp arbetet ganska bra så att vi slipper peaka med tolvtimmarsdagar. Vi gör någon form av kalkyl för hur lång tid ett projekt kommer att ta men den stämmer nästan aldrig. Det är väldigt lätt att identifiera det man ska göra, men sedan är det alla sakerna man inte visste skulle dyka upp… Det är därför samarbetet med beställaren är så viktigt. Att man inte bara sätter upp hur det ska göras i början utan stämmer av hela tiden. Vi vill jobba agilt.

Håkan: Har ni deadlines för allt ni ska göra?
Åsa: Under min tid på TT Spektra så är min nuvarande roll den som är minst styrd av deadlines. Men självklart finns det tydliga deadlines för när tablåer ska vara klara. Annars försöker man lösa problem eller jobba med pågående projekt. Kunder kan höra av sig och säga att något är fel. Ibland så hör kunder även av sig med spontanbeställningar med fler kanaler, och det är ju roligt. Det vanligaste felet är att källinformationen från tv-kanalerna ändrats så att IT måste göra om filtret. Det är ganska sällan som enskilda redigerare gjort fel, och då är det oftast bara att rätta till.

Beskedet om att tv-redaktionen kommer att flytta till lokalerna i Marieberg togs emot med blandade känslor. Samtidigt kommer nu Åsa och Håkan bli jobbarkompisar och närheten till övriga IT-avdelningen ökar. Håkan i sin tur får se några av arbetskamraterna flytta ut när Scanpix byter lokaler.

Åsa: Jag tycker det känns tråkigt att lämna Slussen och att TT Spektra delas upp. Sen är det skönt att det är fina lokaler i Marieberg och att det ligger bra. På sätt och vis kommer man ju närmare kunderna eftersom två av dem sitter i samma hus. Förhoppningsvis blir det något positivt. Man kan ju inte gå runt och tänka att det blir sämre.
Håkan: Det blir säkert jättebra i lokalerna. Men de vi jobbar med flyttar härifrån så det blir lite knepigare. Vi vill inte ses som IT-konsulter som sitter i ett annat hus, utan att vi jobbar för samma företag och har samma kultur.

Även om många trendspanare förutspått tablå-tv:ns snara död är Åsa Yngve inte oroad. Tablåinformationens ställning är stark, även inför framtiden.

Åsa: När man inser hur många som läser den och hur bra tv-bilagorna fortfarande säljer så inser man att tablåinformationen är både viktig och populär. Tidningarnas tv-bilagor har varje vecka flera miljoner läsare och när Svenska Dagbladet tog bort sin tv-bilaga i början av året blev läsarna så upprörda att tidningen fick sätta in en förlåt-annons – och återinföra tv-bilagan. När det gäller marknaden för digital tablåinformation så har den utvecklats enormt sedan jag började 2007. Där finns TT Spektra med och tanken är att göra vår tablåinformation än mer flexibel i framtiden.

Tidigare möte:
Mötet #1 –  Jennie Larsson, Uppdragsmedia & Carl Fridh Kleberg, TT 

Text: Fredrik Wass, fredrik@bisonblog.se
Foto: Pontus Lundahl/Scanpix
Film: Marko Säävälä/Scanpix 

I en tid när det vimlar av företag som erbjuder automatiserade tjänster för att bevaka nätet breddar Retriever erbjudandet. Genom satsningar på medieanalys och digitalisering av tryckta och etersända medier har företaget gått från att ha varit en webborienterad mindre bevakningstjänst till en ledande aktör inom mediebevakning i Norden.

Följande artikel är publicerad i TT-Gruppens årsberättelse 2011/2012.
Ni läser hela årsberättelsen här. Där finns bland annat en stor grafik över Retrievers verksamhet, samt en krönika av Therése Olsson, marknadschef för Retriever Sverige.

Text: Fredrik Wass
Foto Sverige: Janerik Henriksson/Scanpix

Vi möter Retrievers vd Robert Söderling och marknadschefen Therése Olsson en solig förmiddag på Stockholmskontoret och här råder ett slags konstant nybyggaranda. Efter ännu ett starkt år har Retriever under 2011 gått från 69 till cirka 110 anställda och det är ett ökat behov av medieanalys från kunderna som ligger bakom den största delen av tillväxten. Det räcker inte att berätta att kunderna omnämns – och hur de omnämns – i traditionella och sociala medier. Nu vill de veta vad det innebär.

– Det fanns ett behov av att få våra resultat analys­erade kvalitativt. Från början fick man en presentation av de artiklar man blivit omskriven i men inte någon analys av vad det innebär. Vi drog igång medieanalysdelen för knappt tre år sedan och nu är det nästan 30 personer som jobbar med det, säger Robert Söderling, vd, Retriever Sverige.

Att vara bra på att hitta och indexera medieinnehåll är numera bara början på Retrievers erbjudande. Genom smarta verktyg kommer kunderna långt, men de anpassade tjänsterna där till exempel en konsult med statsvetarkompetens förklarar utvecklingen och konsekvenserna av medierapporteringen blir allt viktigare för de företag som vill ha kontroll på mediebilden.

– Innan erbjöd vi bara ett verktyg, nu har vi byggt på verktyget med skräddade tjänster. Vi har presenterat en människa till datan som förklarar mer, säger Therése Olsson, marknadschef på Retriever Sverige.

Att som företag eller organisation arbeta aktivt med mediebevakning har i dag blivit en självklarhet och det är något som gänget på Retriever märker ute hos företag och organisationer. Mediebilden har blivit en ledningsfråga.

– Vissa av våra kunder bekräftar att det arbete vi gör levereras till högsta nivå. Det kan till exempel vara så att personalen har en bild av att företaget ofta porträtteras negativt i medierna, och det vi gör är att bekräfta eller dementera att det faktiskt är så. Det vet jag flera kunder som arbetar med löpande, att förmedla den faktiska mediebilden vidare internt i organisationen. Det tror jag inte man gjort i samma utsträckning tidigare, säger Therése Olsson.

Vilka är framgångsfaktorerna bakom Retrievers tillväxt?

Att i princip fördubbla personalstyrkan på bara ett år och samtidigt hinna med alla de förändringar det innebär att växa från att vara en mindre spelare till en större är en utmaning. Samtidigt blir det tydligt att Retriever valt en framgångsrik väg mot framtidens mediebevakning.

– Det är fint att vara säljare i Retriever. Här söker sig folk från andra avdelningar till sälj. Men sedan handlar det såklart om vilka produkter och tjänster vi tagit fram. En bidragande orsak till att vi varit lyckosamma är att vi är extremt kund- och marknadsfokuserade. Den utveckling vi haft av både den tekniska tjänsten och kringprodukterna är genererad utifrån våra kunder och vår försäljningspersonal. Vi har en daglig dialog med marknaden. Allt som vi snappar upp förmedlas vidare och sedan görs det naturligtvis en prioritering,
säger Robert Söderling.

Therése Olsson pekar också på Retrievers bakgrund, sprungen ur den digitala bevakningen.

– Det digitala tänket har varit avgörande. Vi var digitala från start, det är en framgångsfaktor. Vi har kunnat arbeta på ett och samma sätt i grunden och inte behövt göra några stora omställningar när kunderna började förvänta sig att få den tryckta artikeln levererad digitalt. Vi har redan haft ett starkt verktyg och en grund att stå på medan
andra i det läget kämpat med haltande teknik.

En annan faktor som påverkat utvecklingen är servicenivån tror Therése Olsson. Retriever har en hög återteckningsgrad, det vill säga att befintliga kunder fortsätter att använda tjänsterna. Det handlar mycket om kundservice och att anpassa sig till de behov som företagen uttrycker. Även på tekniksidan gäller det att förstå att den tjänst man utvecklar i slutändan ska användas av en kund. Något som låter självklart men inte alltid är det hos alla företag.

Både servicetänkande och ett ständigt växande företag kräver en stark kultur, frågan är hur det går att behålla samma känsla internt när ­organisationen växer från 30 till 110 personer, som den gjort under de sex år som Robert Söderling varit vd.

– För några år sedan kände nästan alla varandra på företaget, kulturen byggdes naturligt genom den dagliga dialogen. När antalet medarbetare ökar så räcker det inte längre till. Det är en process som vi är mitt inne i där det hela tiden handlar om att prata om vad vi vill att Retriever står för och vad det innebär för mig i mitt dagliga arbete. “Om det är de här värderingarna vi står för, hur påverkar det dig och det du gör varje dag?” Där är hela personalen med i diskussionen och formar värderingarna från bara ord till något konkret. Vi har låg personalomsättning och vi har många som varit med länge och drivit
Retriever, säger han.

Therése Olsson pekar på hur även självbilden ­ibland kan behöva justeras.

– Interninformation är något som alla företag brottas med, men man märker att vi tar många
saker för givna. Det går inte att mejla 100 personer och jag tror att vi ibland inte själva förstår hur stora vi blivit. I andan så är vi små fortfarande, säger hon.

Den digitala världen skapar nya utmaningar när det handlar om att leverera mediebevakningstjänsterna snabbt. Samtidigt öppnar det upp för möjligheten till en mycket mer raffinerad bevakning än tidigare. Det kanske framför allt märks inom sociala medier där olika typer av analys av människors åsikter om ett företag blivit möjliga på ett helt annat sätt än tidigare.

Att bevaka sociala medier kräver dessutom teknik för att processa enorma mängder data på ett vettigt sätt, till skillnad mot traditionella medier som dels är färre till antalet men också skiljer sig när det gäller till exempel betydelsen av ett omnämnande.

Att bara bli omnämnd i ett traditionellt medium är ofta intressant att hålla koll på som företag, medan en statusuppdatering på Twitter eller Facebook där någon nämner företagsnamnet kanske inte alltid är lika relevant i varje enskilt fall.

– I sociala medier är det den stora bilden som är viktigast. Det är få som har tid att sitta och titta på alla inlägg. Det är flödena och trenderna som är mest intressanta och det är ett lite annorlunda angreppssätt, säger Therése Olsson.

Robert Söderling fortsätter:

– I dag är analyssidan till stor del fokuserad på den traditionella pressen men en jättestor del av framtidstillväxten ligger inom analys av sociala medier. Där har vi nästan bara börjat. Den biten är enorm, men det gäller att parallellt ha fokus på de verktyg vi har och hastigheten på dem. Vi har en separat tjänst som heter Pulse som är ett bevakningsverktyg för sociala medier. Den är jättebra, men det finns väldigt mycket som fortfarande är ogjort. I tillägg till den så kommer analysbiten in.

– Det finns många förutom Retriever som levererar diagram och statistik på socialt genomslag. Det vi arbetar med nu är att få vår tjänst bättre än konkurrenternas. Pulse ska hålla samma höga nivå som de övriga tjänster vi erbjuder, inget annat är gott nog, säger Therése Olsson.

Visste du detta om Retriever?

Tjänsterna
– Vad är företagets synlighet i media värd i kronor och ören?
– Hur bred spridning fick det senaste pressmeddelandet?
– Hur många människor läste artikeln och var i landet befinner de sig?
– Vilka av företagets verksamhetsområden ger bäst publicitet?
Det här är några av de frågor som Retrievers verktyg och konsulter  hjälper kundföretagen att svara på. Det sker både genom automatiserade tjänster och konsulternas egna analysarbeten. Genom Retrievers tjänster Mediearkivet och Atekst går det att söka på artiklar bakåt i tiden. Mediearkivet och Atekst är Nordens största digitala nyhetsarkiv innehållande tryckta dagstidningar, tidskrifter och affärspress.

Om relationen med Norge
Retriever är ett norsksvenskt företag med kontor i Stockholm och Oslo.
– Vi har en organisation och vi jobbar som ett företag. Det hade inte varit någon större skillnad om vi haft två Sverigekontor än ett i Sverige och ett i Norge. Det finns bara ett företag och där är TT majoritetsägare. För oss är det lika viktigt med båda marknaderna.
I Norge ser det annorlunda ut på konkurrenssidan. Där finns det tre medieägda aktörer, men efterfrågan från kunderna är ungefär densamma som i Sverige. I många andra länder har man inte kommit lika långt inom digitala lösningar. I Finland jobbar man som man gjorde i Sverige för tio år sedan. Danmark däremot ligger ungefär som Sverige och Norge, säger Robert Söderling, Retriever Sveriges vd.

Alla världens nyhetsbyråer jobbar hårt för att hitta nya kunder utanför den traditionella mediemarknaden. ”I dag levererar TT nyheter till en nylanserad bilmodell och vi uppdaterar ett spel på Facebook i realtid. Så visst finns det spännande fält för oss att exploatera”, säger Kerstin Pilhage, tillträdande utvecklingsdirektör i TT-Gruppen.

Följande artikel är publicerad i TT-Gruppens årsberättelse 2011/2012.
Ni läser hela årsberättelsen här. 

Text: David Stark/Uppdragsmedia 
Foto: Anders Wiklund/Scanpix

Intervjun, som skall handla om produktutveckling kunde inte planerats in bättre. Kerstin Pilhage, i dag affärområdeschef på TT, har precis utsetts till utvecklingsdirektör i TT-Gruppen. Tillsammans med TT Spektras vd Göran Westin har hon dessutom nyligen kommit hem från Moskva och en internationell konferens med nätverket Minds.

– Nätverket består av ett 20-tal byråer från hela världen. Gemensamt är att vi har fokus på nya medier och affärsutveckling. Vi delar erfarenheter och lär oss av varandra. Det finns tydliga gemensamma trender och ingen sitter i dag med svaren på alla frågor. Utmaningarna är desamma för japanska Kyodo, amerikanska AP, AAP i Australien och oss.

– I Sverige ser vi de stora mediehusen prova nya idéer och affärsmodeller i jakten på nya intäkter. Vår utmaning är en spegling av deras.

– Naturligtvis har TT en viktig roll, säger Kerstin Pilhage. Jag ägnar en stor del av min tid till att förstå var i medielandskapet vi ska befinna oss. Vi måste hela tiden ställa oss samma fråga som redaktionerna – vem skall läsa det här, när och på vilken plattform?

– Vi måste utgå från det nyhets- och bildbyråer alltid har varit bra på: att samla in material, att bearbeta och presentera det. I dag ligger fokus på att vara först med det senaste – på snabba och stora bildflöden, på direktrapportering. Allt är klassisk nyhetsbyråmark!

Går det att skapa ett behov hos kunderna?
– Det handlar inte så mycket om att skapa behov som att se och förstå möjligheter som underlättar arbetet för de redaktioner som är våra kunder.

–  TT Mobil, ett arbetsredskap där du som journalist kan följa vår utgivning i mobilen, var en sådan produkt. Att kunna jobba och vara uppdaterad oavsett var du befinner dig känns som en naturlig utveckling. I dag följer hundratals svenska journalister dagligen vårt nyhetsflöde utan att behöva vara på jobbet.

– Vi utvecklar också tjänster för kunder som inte är traditionella medier. Ett exempel är TT i skolan, som lanserades 2011. Nu tittar vi på olika produkter kring TT-språket. Språkfrågor är ett område där TT alltid har haft en stark ställning.

På TT Spektra, som hela tiden testar nya produkter, har man vid flera tillfällen varit för tidig och faktiskt legat före sin tid. Hur undviker man det?

– Jag tror att det är oundvikligt att vi ligger lite före. Det är ofta långa processer i mediehusen innan man väljer väg eller hittar ett sammanhang för en ny produkt. Jag ser ingen annan möjlighet än att vi envisas med att testa och testa igen!

Som med nyhetsvideo till exempel?
– Video är ett bra exempel. Där var vi tidigt ute. I dag har nästan alla sajter, stora som små, nyhetsvideo. Rörlig bild är ett naturligt inslag för en Youtube-generation.

Videoredaktionen flyttade så sent som för ett par år sedan över till Scanpix. Från och med september är den lokaliserad i Glashuset vid Slussen igen, precis som resten av bildbyrån.

Affärsutvecklaren Kerstin Pilhage är mycket nyfiken på det som händer när all nyhetsverksamhet får gemensam ledning och finns under samma tak.

– Tillsammans har vi ett fantastiskt material och den befruktning som kommer uppstå när bild möter text – sida vid sida, varje dag – den ger stora möjligheter. Det kommer göra oss alla bättre.

– Digitala medier har gjort bilden viktigare än någonsin, alla nya produkter för läsplattor och mobiler måste börja i ett bildtänk. Scanpix har dessutom stor erfarenhet av marknader utanför nyhetsmedia. Det betyder mycket för hela TT-Gruppen.

– I dag utmanas all traditionella medier och alla gamla sätt att arbeta, men nyheter har aldrig varit snabbare och mer lästa än nu. TT är – och skall fortsätta vara – ett centralt nyhetsnav.

Tre snabba frågor

Vad jobbar du med just nu?
– Direktrapportering, som vi för första gången ska leverera i samband med Breivik-rättegången. Vi tittar på metadata, det är öppningen för att sortera och skapa nya produkter ur vårt nyhetsflöde. Stockholmsmärkningen, som är en förutsättning för tjänsten som uppdaterar Mitt i-tidningarnas app ”Mitt i Stockholm” kommer att följas av både västkust- och Skånemärkning.
Nu tittar vi också på sätt att presentera alla delar av nyhetsproduktionen på ett ställe – bild, grafik, text och video sida vid sida för att kunderna skall få överblick.

Största samtalsämnet på Minds?
– Över hela världen är betalväggar en stark trend och det kommer stort även i Sverige. Alla kommer att prova att ta betalt för innehåll och alla ställer sig frågan vad man kan ta betalt för. Vi jobbar med frågan hur vi kan hjälpa till att hitta redaktionellt material som kunderna kan ta betalt för. Vad är premium?

Drömprodukt?
– Jag är väldigt intresserad av trenden med ”second screen”. I dag har allt fler ytterligare en skärm med sig i tv-soffan, en laptop, en surfplatta eller en telefon. 
Där öppnar sig möjligheten att komplettera och fördjupa samtidigt som du ser på ett program. Den andra skärmen, det är väldigt spännande. Tänk dig att ha en liten sidekick, någon som finns där med svaren på dina frågor!

Sedan Jonas Eriksson tillträdde som vd för TT-Gruppen har han framför allt hunnit med två saker. Han har bestämt att Scanpix ska flytta in i Glashuset på Katarinavägen och han har haft enskilda samtal med alla anställda inom koncernen. Handlingskraftig och trevlig? Ja, varför inte.
Men vad är du bra på egentligen?
– Jag är bra på att förstå vad andra människor är bra på.

Följande artikel är publicerad i TT-Gruppens årsberättelse 2011/2012.
Ni läser hela årsberättelsen här. 

Text: Kristofer Sandberg/Uppdragsmedia 
Foto: Jessica Gow/Scanpix

Jonas Eriksson visste inte mycket om TT innan han fick frågan om han ville bli vd. Bortsett från ägarsituationen, som han hade ”hyfsad koll på”, var det mesta ett stort blankt papper. Så det var bara att börja plugga. För att få en djupare förståelse satte han sig ner med var och en av TT-Gruppens medarbetare och frågade vad de tyckte. Resultatet var både oväntat och glädjande.

– Vi-känslan är oerhört stark. Jag har aldrig varit med om något liknande. Trots att människorna här är extremt begåvade och har varit med om fantastiska saker, så framhäver man inte sig själv.

Mentaliteten skiljer sig dock en del mellan de olika bolagen, menar han. Till exempel så präglas nyhetsbyrån av ett starkt fokus på att leverera och att göra det tillsammans. På Retriever råder en helt annan kultur. Där är alla mer säljorienterade och har en stark entreprenörsanda.

– Men den kollektiva tanken är stark rakt igenom. Det är häftigt. Och folk trivs på sina arbetsplatser, i alla bolag, säger Jonas Eriksson.

Han konstaterar också att det finns en stark vilja att förändra och att hela tiden sträva efter att vara bäst.

– Det hänger nog samman med att det finns en stolthet i att tillhöra TT. Vi vill utvecklas, bli mer proaktiva och vara bäst på det vi gör. Vi har inte en Zlatan. Vi har många. Ingen enskild tar åt sig hela äran.

När Scanpix i september flyttar in i TT:s lokaler på Katarinavägen är det bara en av flera pusselbitar i en omorganisation. Jonas Eriksson menar att flytten länge hängt i luften, ”men ingen har tagit tag i det”.

– När jag tittade på det första gången var det uppenbart för mig hur det skulle göras. Men då förstod jag inte hur alla processer såg ut, det var mer komplext än jag föreställde mig. Framför allt så trodde jag att det skulle vara lättare att förstå hur det skulle göras.

Det finns många fördelar med att hela nyhetsorganisationen jobbar tätt ihop. Både på kort och på lång sikt.

– Det blir självklart enklare att åka ut på jobb tillsammans. Man får snabbt ett svar när det dyker upp något. Sedan handlar det också om att vi genom att samla våra resurser blir effektivare och kan leverera och paketera mer och på ett annat sätt. Vi måste bredda portföljen och det här är en del i det.

Exakt vad som kommer att ingå i utbudet kan inte Jonas Eriksson svara på. Men en sak är säker. Om det inte uppstår nya intäkter genom att bild, text, grafik och video jobbar samordnat så är något galet.

– Då har vi verkligen misslyckats. Men det ska vi inte göra, säger han.

Hur nästa strategiska steg ser ut är ännu oklart. De senaste sex-sju årens utveckling har i stor utsträckning handlat om förvärv och etableringar. Men det inte är något man ska syssla med för att jaga omsättning, menar Jonas Eriksson. Ett förvärv måste passa in i strukturen.

– Tillskottet av Retriever var perfekt och har skapat en finansiell trygghet för hela TT-Gruppen. Även Scanpix har genom sin goda lönsamhet och marknadsposition gjort hela koncernen starkare, säger Jonas Eriksson.

Att nyhetsbyrån klarat av att behålla sina kunder och samtidigt hålla en hög omsättning är enligt Jonas Eriksson unikt i Europa.

– Det finns en enorm styrka i att vi ägs av våra kunder. Och som tur är har vi samma åsikt om vad vi ska syssla med, säger han.

Mod, trovärdighet och nya affärsmodeller. Listan över journalistikens utmaningar är lång. Och mitt i flödet av experter, kunder, åsikter och frågor står TT. Herre på täppan är Jonas Eriksson.

Men hur marknaden ser ut om fem år är inget han vill sia om. Alldeles för många faktorer spelar in, menar han.

Det handlar snarare om att förstå vilken roll TT har i medielandskapet.

– Det primära är att vi klarar av att upprätthålla en betalningsvilja för det vi levererar. Därför ska vi vara en kompetent innehållsleverantör oavsett plattform.

Han är övertygad om att innehåll blir allt viktigare. Och för att renodla detta handlar det om att bli mer snabbfotad och bygga upp en organisation som är inriktad på förändring.

– Det är en del i integrationsprocessen. Vi är bra, men vi måste bli mer proaktiva. Istället för att kunderna kommer till oss och säger ”kan ni göra det här?”, så ska vi vända oss till dem och säga ”vi kan effektivisera era processer, är ni intresserade av det?”. Och där har vi en del att jobba på, säger han.

Viktigast är att riva barriärer , säger Jonas Eriksson.

– Det har byggts upp för mycket revir, det måste vi bort i från. Det har blivit en hämsko för utvecklingen. För mig är det extremt viktigt att förstå hur vardagen ser ut för våra medarbetare och kunder. Vi kan inte organisera något utifrån hur vi tror att det är. Vi måste ta reda på hur det ligger till.

Med Jonas Eriksson fick TT en vd och chefredaktör som varit med om omstruktureringar förr och som vet hur man läser en resultat- och balansräkning. Man fick också en vd som inte gått Journalisthögskolan. Själv menar han att det har gjort att han i det här jobbet lyssnar ännu mer innan han fattar beslut. När han väl bestämt sig, är det dock ingen tvekan. Då får det gärna gå snabbt. I början av karriären, när han 27 år ung blev vd för TV4 Jämtland, gick det ibland lite väl snabbt.

– Hm… ja, då gick det fort. Fort och fel. Jag blandade ihop rollerna och förstod inte riktigt att man måste vara samma person oavsett om man är på jobbet eller hemma.

Är du chef hemma också alltså?
– Nej, det är det sista jag är. Just nu är det min sjuårige son som har den rollen.

Fyra utmaningar enligt Jonas Eriksson

1. Plattformar
Vi blir allt mer bero-ende av att leverera till fler plattformar. Det kräver förändrade arbetssätt och att vi blir mer snabbfotade.

2. Copyrightfrågan
Det är viktigt att vi värnar om upphovsrätten. I en alltmer fragmentiserad medievärld måste vi hitta nya lösningar på hur vi levererar vårt material.

3. Multijournalistiken
Vi måste bli mer multitalenta och klara av att till exempel både skriva och fota. Men med det menar jag inte att en reporter också ska ta bilder på 100-metersfinalen i OS.

4. Kompetens-försörjningen
Att vara journalist i dag är svårt, det är hög arbetslöshet och det finns en problematik med hur LAS-systemet fungerar. Det är viktigt att vara en attraktiv arbetsplats som lockar begåvade medarbetare.

Tre snabba frågor

Hur ser din egen mediekonsumtion ut?
– Oj, jag är en nyhetsknarkare. Det är helt vansinnigt. Jag läser båda kvällstidningarna varje dag. Sporten först. Sedan följer jag en massa sajter, bland annat ÖstersundsPosten och många amerikanska sajter. Jag läser Dagens Industri och växlar mellan DN och SvD på morgonen. Och så tittar jag mycket på tv. Dessutom har jag Twitter.

Varför är du inte med på Facebook?
– Jag fick panik när det dök upp 200 förfrågningar. ”Det här kommer jag aldrig att ha tid med”, tänkte jag.

Du har en ganska informell ledarstil, hur ser du på din ledarroll?
– För mig är det jätteviktigt att kunna se mig själv i spegeln och stå för den jag är. Det måste vara äkta. Som ledare måste man fatta beslut. Då gäller det att kunna stå för dem och förklara varför. Ibland är inte besluten populära, då måste man kunna stå för dem också. Man får aldrig gömma sig.

Karriär i korthet

1994-95 – Säljare, TV4 jämtland
1996 – Vd, TV4 Jämtland
1997 – Vd, TV4 Göteborg
1998-2000 – Vd, LNK Televizija (Litauen)
2001 – Vd, Bonnier Tidskrifter
2002-2004 – Vice vd, Bonnier Magazine Group
2005-2009 – Vice vd, Bonnier Broadcasting & Entertainment
2009-2010 – Koncernchef, Canal Plus
2011-> Vd, TT-Gruppen

Du kan läsa den längre ner i det här inlägget. Eller så tar du del av artiklarna som kommer att läggas ut en efter en här på bloggen under de närmaste veckorna.

Den pågående omorganisationen i koncernen genomsyrar förstås hela årsberättelsen. Här är innehållet i korthet:

• Möt Jonas Eriksson, TT-Gruppens vd. Lång intervju om organisationen, Jonas första halvår i koncernen och branschens utmaningar.
• Allt om framgångssagan Retriever. Fredrik Wass har besökt TT-Gruppens mediebevakningsföretag som fortsätter att växa, bland annat med en storsatsning på analyssidan.
• Kerstin Pilhage, TT-Gruppens tillträdande utvecklingsdirektör, pratar produktutveckling.
• Åtta av koncernens medarbetare intervjuas om deras arbetsuppgifter och utmaningar.
• TT Spektra fyller 20 år. Intervju med vd:n Göran Westin.
• TT sover aldrig. Intervju med nattredaktören Britt-Marie Seibold, som jobbat natt på TT sedan 1985 och rapporterat om några av våra allra största nyhetshändelser.
• Dessutom: företagssidor, TT-Gruppen på nätet, nya produkter och tjänster, TT-språket med mera.

För produktionen av årsberättelsen står TT-Gruppens redaktionella kommunikationsbyrå Uppdragsmedia. Givetvis i nära samarbete med Scanpix och Svenska Grafikbyrån.

Mer om TT-Gruppens omorganisation hittar ni här.

Trevlig läsning!

Mer om filmen kan ni läsa här.

Scanpix Showreel 2012 from Scanpix on Vimeo.

The New York Times from Gestalten on Vimeo.